Ett glykemiskt index - GI - beskriver alltså vilken inverkan ett visst typ av livsmedel har på blodsockernivån. Livsmedel med ett högt glykemiskt index gör att blodsockernivån hastigt skjuter i höjden, till skillnad från livsmedel med ett lågt GI. Det beror på att mat med höga glykemiska indexvärden tas upp snabbare av kroppen och därmed hastigare går ut i blodet - en procedur som i sin tur genererar en snabbt stigande blodsockernivå med tillhörande insulinutsöndring. 

2. Glykemisk belastning

Upprepade test har genomförts för att få fram enhetliga värden över olika typer av livsmedels glykemiska index, men det är knepigare än man tror att få fram tydliga nummer. Vissa livsmedel har försetts med distinkta glykemiska värden medan andra har förändrats med tiden - och därmed såklart även deras GI.

Det är alltså inte alltid helt enkelt att få fram ett enhetligt GI-värde, och några av svårigheterna kan bero på: 

• Nya steg i den indistruella produktionsprocessen.

GI-värdet stiger nämligen ofta i takt med den ökade bearbetningen av maten vi äter. 

• Varierande recept och näringskompositioner.

Näringskompositionen kan skilja sig åt beroende på tillverkningsland, trots identisk produktbenämning.

• Skiftande stärkelsesammansättning 

De livsmedel vi konsumerar består av de multibla sockerarterna amylos och amylopektin. Amolys har en rak molekylstruktur som är svårare för matsmältningssystemet att ta sig an i jämförelse med det grenade amylopektinet. Livsmedel som innehåller stora mängder amylos ser därför till att blodsockret håller sig på en låg nivå, till skillnad från produkter med mycket amylopektin.

• Bearbetningsgrad under produktionen

Glykemiskt index stiger i takt med hur starkt ett livsmedel processas, eftersom kolhydraterna är mer lättillgängliga för enzymer i kraftigt finfördelade livsmedel. Därför har exempelvis potatismos ett högre GI än hela, kokta, potatisar. 

• Andel övriga, energiförsörjande, näringsämnen

GI-värdet syftar för det mesta på enskilda livsmedel och inte hela måltider. Men en måltid består ju i de flesta fall av flera olika livsmedel, eller hur? Förutom kolhydrater innehåller ett mål mat ofta både fett och protein, näringsämnen som såklart också påverkar GI-värdet. Fetter ser exempelvis till att maten stannar längre i magen vilket reducerar det glykemiska värdet. 

4. glykemiskt index - tabell

I nedanstående tabell hittar du ett urval livsmedel och deras glykemiska indexvärden. 

Livsmedel med lågt glykemiskt index

5. Glykemiskt index och potatis

7. glykemiskt index och viktminskning

Det finns inga tydliga bevis för att livsmedel med ett lågt GI-värde spelar en avgörande roll vid viktminskning. Däremot kan den förändrade kosthållning som en omställning till livsmedel med lägre GI-värden innebär leda till att man går ner i vikt. I allmänhet är en kosthållning som tar hänsyn till låga GI mer balanserad, eftersom livsmedel med lågt GI generellt sett är sundare än livsmedel med högt GI. Livsmedelsverket rekommenderar en hälsosam kombination av fibrer, fullkorn, baljväxter, frukt och grönsaker eftersom man då automatiskt får i sig mat med låga GI-värden. Genom att reducera småätandet av godis, glass, kakor och andra sötsaker undviker man också att blodsockret plötsligt stiger i taket, något som naturligtvis även påverkar vikten.

7. vårt facit

Det glykemiska indexet och den glykemiska belastningen hjälper oss att hålla koll på kvalitet och mängd hos de kolhydrater vi stoppar i oss. Ett lågt glykemiskt index - eller GI som det även kallas - ser till att blodsockernivån stiger långsammare. Livsmedel som har ett lågt glykemiskt index och en låg glykemisk belastning kan ha en positiv inverkan under viktnedgång - något som främst beror på att kosthållningen förändras till det bättre på det stora hela. Exempel på livsmedel med lågt glykemiskt index kan vara naturell yoghurt, linser och morötter.